Gordontikarna som tränar APPORT!

De två Gordontikarna som bor här nu för Apportträning har nu efter förra veckans intensiva Apportträning, haft en kort och tråkig paus.

Jag är så glad att hundägaren kunde lämna dem här ytterligare en kort tid för Apportträning. Detta för att det blir tid till att stanna upp och vänja hunden vid varje steg. Hunden får då chans att vid varje steg få stort självförtroende med att lyckas, kunna och förstå. Världsmästarberöm som jag brukar kalla det att de får!! :)
Sedan hinner de med att få en paus helt utan Apportträning. Jag brukar kalla det för att de "defragmenterar" sin tidigare inlärda, ny vunnen kunskap. 
Den dagen/dagarna brukar jag se till att de har lite tråkigt i tex. hundgården. Allt för att de skall ladda om och vara helt lycklig för att få starta på att jobba igen. Det är ju så roligt och det blir ännu roligare då. 
Ofta märker jag att de (hundarna) bjuder mig på ännu mer än jag vågat önska i Apportens konst efter vilan.

Precis så blev det denna vecka. 
Båda tikarna visade stor arbetslust och visade säkerhet i det som det lärt sig tidigare. Så jag stannade upp där! Det blev ett "kort" pass i går kväll med det som de kunde sedan tidigare och de fick Världsmästarberöm. Jag hoppas att de har det med sig till dagens träning då jag förväntar mig hög arbetsmotivation och jag skall göra träningen lite svårare med "lite" nytt.

För den yngre är det att börja ta fågel som hon tycker är lite läskigt att ha i munnen.Hon tycker att Apportbocken är mycket mer OK.

För den äldre tiken är det att bara hämta en apportbock, inte fågel som för henne är det bästa som finns.

Bakvända världen kan tyckas!
Men mycket av det har med deras tidigare erfarenheter att göra av fågel och vilt. Jaktmotor och byteslust!
Vägen fram till den färdiga apportören är krokig men avslutande resultatet skall vara det samma....