Apport, apport, apport!

Vi var på orrspelplats och tränade apport i går kväll.
Det var inte meningen att det skulle bli så, men efter ett tag så märkte vi det. Jag hade Pointer Testa med. Hon är i stadiet att söket efter apporten är inte riktigt som jag vill. Ser hon den så känner hon kravet att hämta, men inte annars. Hon letar just nu inte fram den. Lite svår att få igång. Det kommer nog. Vi jobbar vidare!!
Sedan så var det Gordon killen Y.
Vi bestämde att de båda hundarna skulle få springa av sig lite först.
Hur kul som helst att vara i skogen och springa i sök med en flickvän. När vi sedan tyckte att nu är det nog så kom Testa men Y han visste bättre. Han ställde sig på 50meter och sedan vände han tvärt och sprang ut i skogen igen. Vilken luring! Detta beteende är synd att han kommit på för att det är lite svårt när han fått belöning av att komma när han vill, lite rymmar tendens faktiskt. Han håller fin kontakt i sök, sticker alltså inte men är ibland svår att kalla in. Då han sedan länge tydligen fick klart för sig att han kan vara med och bestämma om detta.
Nå väl!
Vi lät han vara. Att stå och skrika blir ingen inkallning bättre av, snarare tvärt om. Man förstärker bara det han redan vet.
Då gick vi och gjorde apportträning med Testa. Vi sköt skott och la ut apporter!
Naturligtvis blev han intresserad och kom för att kolla in vad vi gjorde.
Det blev bestämt -NEJ ! för att få vara med.
Han fick ligg kommando och fick därmed titta på istället.
Testa fick massor med beröm. Världsmästarberöm!
Avundsjukt värre!!!!
Sedan var det Y´s tur.
Han lägger sedan upp ett makalöst fint apportsök i området. Men vad händer??
Han höll sig i rätt område och sökte med frenisi. Utan att hitta en enda apport??!!?
Då kom vi på att det luktade ju orre överallt på platsten.
Jag blåste ligg (visselsignal) och kommenderade bestämt apport. Då sprang han helt rätt på alla apporter hämtade dem, avlämnade, och allt var på topp. Han visste exakt var de var.
Bra träning blev det inför att hämta på fjället i en fågel situation där det luktar ny uppflygen fågel.
Detta är en härlig hund att se i arbete men han är lite svår styrd, man måste vara mycket tydlig.
Vi önskar honom lycka till framöver och husse skall få göra en apporttest så vi verkligen får se att det fungerar att som det skall med honom.

För det är annars ett av det svåraste som man annars inte får med i en apporttest/träning. Att apportera på fjället/skogen/fältet i en fågelsituation är något helt annat än att apportera hemma på gräsmattan. Det måste man träna på innan man tror att det fungerar perfekt. Man måste söka upp mycket störning i form av Vittring, Andra hundar, i marken där man annars tror att hunden bara behöver ha kul och springa eller jakt lusten att söka levande fågel.
Prova så mycket som det bara går så får ni en säkrare apportör framöver.
Apport är roligt!!!