Vaknade i morse av att det var -10. Perfekt! Då blir det fjället nästa!
Jag och en vännina åkte med var sin hund som vi skulle koncentrera oss på. Jag hade Tula i vanlig ordning, eftersom hon stor som prio ETT just nu. När vi kom fram så var det -3 och det bar ganska bra, utom i skogs ridån. Jag kände att Tula och jag hade förberätt oss så långt det gick inför turen. (Alltså apportträning i duvslaget igen) Jag bestämde att detta skulle bli den stora dagen med beröm och hångel efter den perfekta fågelsituationen med Tula. Vi skulle ha så kul!
Nå väl! Summa sumarum så blev det bra. Tula sökte på och det var mycket inspirerande mark med massor med spår. Men som vanligt inga fåglar före lunch varken för Tula eller den andra hunden I. Det blev stå fika för att vi var ivriga att leta vidare.
Vi gjorde korta, kort släpp. Kanske 10-15min för att spara på hundarna och för att det skulle vara fart på dem hela tiden. Det lyckades bra! Efter lunch så fick Tula en bra situation med stånd som jag avancerade lite på håll för att hon stod rakt mot mig. Jag gissade att hon inte skulle hålla om jag började gå runt. Snön var djup och det skulle ta tid. Det blev härlig avance och lite eftergång som jag inte brydde mig om just nu. Jag la´ut en apport och tro det eller ej men hon hämtade den innan hon fick gå igenom marken för att se om det var några fler. Hurra!
Släppte på henne igen för att senare kalla in henne efter att hon gått igenom den intressanta marken. Då kom hon inte på vanlig j.... inkallning. (Bra, nu har jag min chans att få stopp på henne i nästa fågel.)Det blev en korrigering på inkallning! Perfekt! (Jag vill inte bråka med henne i fågel nu när det kanske vänder.) Jag hoppades att jag skulle få en chans till i fågel senare och mycket riktigt så blev det fyra ripor på vingarna. Jag blåste STOPP signal och då satt hon så fint. Perfekt! Jätte bra!
Senare fick I. hunden chans på en nyslagen ripa och det klarade hon fint men ripan var lite lätt på vingarna. Föraren fick stopp och jag sköt ett skott lugt och fint och apport. Hur bra som helst!
Sedan kom vi på att titta på kl. som då hade rusat iväg och blivit 16.30
Oj! Lite brott hem då vi hade Apportträning i kväll kl.18.30. Vi stod mitt ute på fjället. Hej och hå vad det gick ner över. Hem kom vi kl.18.15. Jag hann inte ens få av mig pjäxorna.
Apport träning gick med många framsteg för många det var skojigt att se. Fortsätt på samma bra positiva sett. Lycka till!
Hej Tina!
SvaraRaderaJaaa, vad kul att det börjar funka med Tula Pulan!
Hörde av Leif att du känt valpar i Gettis mage. Vi sparar alla tidningar vi har till små kissvalpar. Så spännande!!
Kram
Barbro
Ja, det är härligt att känna dem i magen. Vi pratar lite med dem också ibland.
SvaraRaderaOm jakt och så!
Bra att ni spara tidningar nu för att det kommer att behövas. Vi längtar!