En sak som jag ofta kommer i kontakt med och som gör mig frustrerad är det här med stålkantsskidor och hundar. Det är ingen bra kombination. Jag har vid några tillfällen sett hundtassar som blöder på ovansidan till följd av att föraren trampat på tassen med skidan. Vi har en bekant som fick sin hunds akillessena avskuren pga en stålkant. Ska ni till fjälls med eran hundkompis använd skidor UTAN stålkant. Skit i att det blir lite halkigt när ni går på skrå eller lite ostabilt när ni åker utför, hunden blir inte uppskuren om ni krockar ihop. Vill ni ha tips om vettiga grejor att åka på, jag delar gärna mina erfarenheter med er.
Annars är den här veckan lite stökig, det finns ett litet skidlopp som heter .............vasaloppet ja. Och vet ni va! Det är ett gäng målmedvetna friskisar som tror att 9 mil är en baggis. Med kolhydratuppladdningar, energikakor och dryck skall detta genomföras, och tänk på utrustningen som på ett pedantiskt sätt provats ut och förhoppningsvis testats innan loppet. Jag har aldrig åkt men tänk vilken plåga under loppet och vilken euforisk lycka efteråt. Men en sak är jag säker på, ingen av deltagarna har skidor med stålkant, det skulle nog bli ganska rött i spåret innan vägövergången.
En mycket bra information om skidor och hundar tycker jag. Tegsnässkidor passar utomordentligt och jag är nu inne på mitt andra par, de har fungerat ypperligt under mina många mil efter hundarna./Lisa nyss hemkommen från Nederländerna och med hopp om valpar i slutet av april.
SvaraRadera